Jag är kär! Frankrike, vilket land!

Jag kände mig som ett litet barn när jag kom dit, så många saker att titta på, skyltar att läsa och frågor att ställa. De franska småstäder som jag besökte var en fantastisk tidsresa. Städer med kullerstensgator, slott, murar och stenhus där vi måste gå till bageriet för att köpa bröd, slakteriet för att köpa kött osv. Det är svårt att låta bli att le.


Paris
En dag lämnade vi idyllen och åkte till Paris. Mina vänner hade sagt åt mig att inte ha för höga krav. På en dag skulle jag knappast hinna se något. Det var inte sant. Med effektivitet (men utan stress), en bra guide och sköna skor hann vi:

  • Känna andligheten i Sacré-Coeur
  • Promenera i de typiskt franska, bohemiska gränderna i Montmarte
  • Åka på Les Champs-Élysées
  • Bli förundrad av den massiva Triumfbågen
  • Känna historiens vingslag vid Hôtel des Invalides
  • Ligga på en parkbänk i Parc du Champ de Mars och vila fötterna
  • Försöka förstå varför flygplanen heter samma sak som den gigantiska platsen Concorde
  • Leta efter Quasimodo vid Notre-Dame
  • Fundera över hur många veckor det skulle ta att titta på allt på Louvren
  • Känna oss som de enda vita människorna i de afrikanska kvarterna och såklart
  • Klättra de runt 700 stegen upp i Eiffeltornet

För mig var Eiffeltornet bland det bästa i Paris, troligtvis för att det är en sån tydlig symbol för staden. När jag fick se det för första gången svajade jag till och gick blinka bort en tår. Kanske fånigt men för mig var det betydelsefullt. Ännu en dröm avcheckad.


Alla dessa matupplevelser

Det är ingen fördom att fransmännen äter en massa baguetter. Kring lunchtid mötte man alltid flera personer med en baguette under armen. Jag har ätit konstigt bröd. Gott förvisso men kanske inte det nyttiga frukostbrödet jag är van vid. Här är det snarare mycket bröd med choklad i som helst ska ätas med nutella på. Barn måste vara lyckliga i Frankrike :)


Ost.... Grabben tyckte jag hade konstig ostsmak. För det första introducerade jag osthyveln och ost till frukost i hans liv, det blev sådär lagomt populärt. Han kontrade med att låta mig äta väldigt starka ostar med honung. Jag rynkade på näsan och blev mobbad i ostaffären för att jag inte förstod den franska ostkulturen. Jag ska jobba på det. Osten jag fick i avskedspresent var faktiskt fantastisk god även om min väska stinker.


Efterrätten är viktig i Frankrike och vi åt oftast efterrätt både till lunchen och middagen, det gillar jag :)


Språket

Jag älskar det franska språket. Det är fantastiskt vackert. Jag lyssnade faschinerat när grabben pratade i affären eller i telefon. Jag förstår mer och mer och kände mig stolt när jag på flygplatsen, utan problem kunde kommunicera med cafepersonalen. Att jag sedan fortsatte att tänka lite på franska när jag kom hem och tackade pressbyråkillen med "merci" är ett gott tecken. Franska tangetbord är dock en historia försig. Att man inte har å, ä och ö är inte så konstigt men varför har Q och A bytt plats. Och varför måste man trycka Shift för att få en punkt. Att semikolon är vanligare än punkt är tydligen fransk logik.....


Reflektion

Vart fanns alla snorkiga fransmän? I Paris kom flera fransoser fram till oss och pratade, skojade eller hjälpte oss att hitta rätt utan att vi bett om det. Kanske var det för att jag hade med mig en fransman, för att vi pratade franska. Jag vet inte men snorkiga var de i alla fall inte.


Á bientôt France! Je t'adore!


Kommentarer
Postat av: Jean-Damien

Glad att din besök i Frankrike var behagligt. Du kan kommer tillbaka när du vill!Du har s°a mycket att upptäcka igen... Ha det s°a bra!

2008-11-03 @ 10:48:11
Postat av: Anna

Håller verkligen med om det där sista - det är helt klart bara en långlivad gammal klyscha att fransmän skulle vara snorkiga mot utlänningar! Töntigt.

2008-11-03 @ 12:48:47

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback