Mailskörd

Hela UNFs personalstyrka och delar utav förbundsstyrelsen är på personalsamling utan tillgång till Internet. Det innebär att min dagliga mailskörd minskat drastiskt. Tråkigt...

Dagens höjdppunkt som bortblåst

Jag är en frukostmänniska. Jag är den där personen som kan äta lika mycket till frukost oavsett om det är klockan 3 eller 10. Får jag inte frukost inom 15-20 minuter från att jag vaknat är hela min dag förstörd. Jag är inte så stor i maten men när det gäller frukost skulle jag nog kunna äta hur mycket som helst. Jag slutar av vana inte av att jag är mätt.

Men nu har allt förändrats....
Sen i lördags har mina frukostvanor varit totalt rubbade. Det är plötsligt jättesvårt att få i sig något på morgonen. Jag blir proppmätt och mår illa efter bara några tuggor. I morse kämpade jag i 40-50 minuter för att få i mig en macka. Jag vet inte vad som hänt men det är ohållbart.
För när jag inte får tillräckligt med frukost resulterar det i att jag blir otroligt instabil under förmiddagen. Idag har jag (förutom att vara tokhungrig), snäst åt folk (sällan bra, ännu mer sällan bra när man sitter som extern konsult i ett projekt) och varit nära tårarna flera gånger.
Jag vet inte varför men av någon anledning så är det tårkanalerna som påverkas mest när jag inte fått frukost. Jag blir tårögd för minsta lilla... mycket underligt och väldigt opraktiskt.

Jag måste försöka lösa det på nåt sätt.... min plan är att köpa nya matvaror, typ ny sorts fil, nytt bröd osv. Kanske har min kropp bestämt sig för att den inte tycker om de sakerna längre.
I morgon börjar ett nytt projekt och jag ska träffa en ny projektgrupp. Jag hoppas verkligen att jag får i mig frukost då för det vore ett tråkigt första intryck om tårarna började rinna för att det är dåligt väder eller nåt. :)

Begagnade saker

Jag gick förbi ett antikvariat i veckan och sedan dess har jag funderat på att gå dit. Jag har aldrig varit förtjust i begagnade saker. Jag blir alldeles för fundersam över vart saken varit innan. Många finner ju det charmigt, att saken haft ett liv innan. Men jag tycker mest är jobbigt. Det tar för mycket tankekraft. Jag tycker ju tom att det är jobbigt att flytta in i en lägenhet där någon annan bott innanså at tköpa någons möbler eller kläder känns uteslutet. Därför går jag sällan in i antikaffärer. Men just det här lilla antikvariatet lockade mig. Och på nåt sätt känns det annorlunda med böcker. 

Jag har en ganska stark relation till böcker och där kan jag på nåt sätt se tjusningen med gamla saker. Fast jag tror att det främst har att göra med att jag tycker det är läskigt när kunskaper försvinner. Att någon lagt ner tid på att skriva en bok som sedan bara förvinner, att ingen läser det och tar var apå kunskaperna som den vill förmedla.
I eftermiddag ska jag nog gå dit, kika in lite försiktigt och kanske vågar jag tom köpa något.

Det där har vi gjort förr

I brist på saker att göra fastnade jag med att läsa gamla förbundsstryrelse- samt kongressprotokoll. Det var en spännande läsning. Som organisation är det viktigt att komma ihåg att man sällan är först med en idé. Ofta är det någon som tänkt i samma banor tidigare och kanske har det tom legat förslag om det någonstans.

Därför är det en guldgruva att alla protokoll finns kvar. Där finns mycket tankar, idéer och åsikter nerskrivna. Dessa tankar kan man fortsätta att använda för att hitta olika infallsvinkar på sin idé.


Samtidigt får man inte blir för låst på saker som har misslyckats förr. Jag har många gånger blivit upprörd på personer som hävdar "Det där har vi gjort förr, det fungerar inte!", när man brinner som mest för en idé.

Det är jätteviktigt att ta vara på gamla erfarenheter men samtidigt måste man vara öppen för att saker och ting förändras. Bara för att man misslyckades med en idé för 20 år sedan betyder det inte automatiskt att idén komemr misslyckas idag också.


Med andra ord, ta vara på erfarenheter men våga också försöka igen!