Thereses tankar och funderingar

Jag kände mig som ett litet barn när jag kom dit, så många saker att titta på, skyltar att läsa och frågor att ställa. De franska småstäder som jag besökte var en fantastisk tidsresa. Städer med kullerstensgator, slott, murar och stenhus där vi måste gå till bageriet för att köpa bröd, slakteriet för att köpa kött osv. Det är svårt att låta bli att le.

Paris
En dag lämnade vi idyllen och åkte till Paris. Mina vänner hade sagt åt mig att inte ha för höga krav. På en dag skulle jag knappast hinna se något. Det var inte sant. Med effektivitet (men utan stress), en bra guide och sköna skor hann vi:

• Känna andligheten i Sacré-Coeur
• Promenera i de typiskt franska, bohemiska gränderna i Montmarte
• Åka på Les Champs-Élysées
• Bli förundrad av den massiva Triumfbågen
• Känna historiens vingslag vid Hôtel des Invalides
• Ligga på en parkbänk i Parc du Champ de Mars och vila fötterna
• Försöka förstå varför flygplanen heter samma sak som den gigantiska platsen Concorde
• Leta efter Quasimodo vid Notre-Dame
• Fundera över hur många veckor det skulle ta att titta på allt på Louvren
• Känna oss som de enda vita människorna i de afrikanska kvarterna och såklart
• Klättra de runt 700 stegen upp i Eiffeltornet

För mig var Eiffeltornet bland det bästa i Paris, troligtvis för att det är en sån tydlig symbol för staden. När jag fick se det för första gången svajade jag till och gick blinka bort en tår. Kanske fånigt men för mig var det betydelsefullt. Ännu en dröm avcheckad.

Alla dessa matupplevelser

Det är ingen fördom att fransmännen äter en massa baguetter. Kring lunchtid mötte man alltid flera personer med en baguette under armen. Jag har ätit konstigt bröd. Gott förvisso men kanske inte det nyttiga frukostbrödet jag är van vid. Här är det snarare mycket bröd med choklad i som helst ska ätas med nutella på. Barn måste vara lyckliga i Frankrike :)

Ost.... Grabben tyckte jag hade konstig ostsmak. För det första introducerade jag osthyveln och ost till frukost i hans liv, det blev sådär lagomt populärt. Han kontrade med att låta mig äta väldigt starka ostar med honung. Jag rynkade på näsan och blev mobbad i ostaffären för att jag inte förstod den franska ostkulturen. Jag ska jobba på det. Osten jag fick i avskedspresent var faktiskt fantastisk god även om min väska stinker.

Efterrätten är viktig i Frankrike och vi åt oftast efterrätt både till lunchen och middagen, det gillar jag :)

Språket

Jag älskar det franska språket. Det är fantastiskt vackert. Jag lyssnade faschinerat när grabben pratade i affären eller i telefon. Jag förstår mer och mer och kände mig stolt när jag på flygplatsen, utan problem kunde kommunicera med cafepersonalen. Att jag sedan fortsatte att tänka lite på franska när jag kom hem och tackade pressbyråkillen med "merci" är ett gott tecken. Franska tangetbord är dock en historia försig. Att man inte har å, ä och ö är inte så konstigt men varför har Q och A bytt plats. Och varför måste man trycka Shift för att få en punkt. Att semikolon är vanligare än punkt är tydligen fransk logik.....

Reflektion

Vart fanns alla snorkiga fransmän? I Paris kom flera fransoser fram till oss och pratade, skojade eller hjälpte oss att hitta rätt utan att vi bett om det. Kanske var det för att jag hade med mig en fransman, för att vi pratade franska. Jag vet inte men snorkiga var de i alla fall inte.

Á bientôt France! Je t'adore!

Efter en intensiv jobbperiod hade jag äntligen tid att göra något annat än att jobba eller ta hand om hemmet på kvällen. Jag valde att ta en promenad till biblioteket i stan. När jag var liten var jag väldigt ofta på bibiloteket tillsammans med mina föräldrar. Vi lånade bok efter bok. När jag sedan blev äldre fortsatte jag att låna böcker, jag slukade dem. I gymnasiet blev biblioteket en tillflyktsort. Här kunde jag sitta och skriva ner mina tankar, försjunka i böcker eller för att inte tala om släktforskningens underbara värld. När jag började på högskolan var det på biblioteket vi träffades för att plugga och umgås. Men efter att jag studerat klart och börjat jobba har jag inte varit en lika flitg gäst längre vilket är synd. Idag när jag var där, kikade bland hyllorna, bläddrade bland cd-skivorna upptäckte jag lugnet som spred sig i kroppen.
För mig är det otroligt viktigt att samhället fortsätter att satsa på bibilioteket, att man stöttar så att biblioteken har en chans att utveckla sig för att nå nya generationer (exempelvis satsa mer på filmer, tv-spel osv.).

Libary Lovers är en pågående kampanj som går ut på att visa politikerna hur viktigt det är med de offentligt finansierade bibilioteken. Kika på länken och stötta kampanjen du med.
Själv ska jag fortsätta titta på filmen som jag lånade idag, La vie en rose. Man måste förbereda sig!

I Januari i år fick jag en positiv räkning, en tillgodofaktura på min elräkning. Min förbrukning förra året var beräknat på killen som bodde här innan och eftersom jag inte hade så mycket koll på hur mycket som jag borde göra av med betalade jag snällt varje månad även om jag tyckte det verkade aningens dyrt. När jag sedan fick min tillgodoräkning tyckte jag såklart det var positivt och tänkte att det var skönt att slippa betala på nån månad. "Nån månad" blev ganska många och först igår fick jag min första elräkning som jag behövde betala i år :)
Jag kan ju inte låta bli att fundera vad min föregångare sysslade med egentligen.... jag har ju massor av lampor, lagar mat och har datorn igång ofta. Kan det vara de miljö-vänliga saker jag gör som påverkar? Jag använder såklart lågenergilampor och ser till att inte ladda laptopen mer än när det behövs. Om det skulle vara det som påverkar är det ju fantastiskt men det är ju såklart mer spännande att klura på de mystiska sakerna som min föregångare kan ha haft för sig.....

Har tänkt skriva så många gånger men aldrig riktigt tagit mig tid. Men nu vill jag ändå ta tag i det här så nu måste jag först sammanfatta några utav sommarens händelser.

Detta kommer jag att minnas:

-Friheten när jag for fram i en nercabbad bil, med solen i ögonen, vinden i håret och härlig musik. Jag har aldrig varit ett fan av snabba bilar med den här accelerationen pirrade rejält.

-Skytet när jag slog grabbarna i bowling med hästlängder efter en trivsam middag och paniken när vi inte kunde betala för oss eftersom stället inte tog något utav de 5 olika kreditkorten vi hade. Det kontantlösa samhället har inte kommit till Holland i alla fall.

-Det tragiskomiska i att stå under ett träd när regnet öser ner & det åskar samtidigt som man febrilt binder en midsommarkrans. Men när kransen väl var klar sken det upp & midsommarafton blev solig och vacker trots allt.

-Adrenalinet efter salsadansandet en varm sommarnatt som fortsatte med soluppgången över takåsarna. Fantastik utsikt, fantastiskt sällskap, fantastisk natt. Dock inte lika fantastik morgondag. Jag rekommenderar inte att gå & lägga sig vid 10 och gå upp 11 och sedan tro att man ska fungera.

- Obehaget i hela kroppen när jag besökte ett spruthus i Norge. Det kändes som jag var i en film när jag lyssnade på kvinnan som arbetade där. Hon hade verkligen gett upp. Jag kan inte riktigt bestämma mig vad jag tycker om sprututbyten men en sak är säker, när man börjar hjälpa brukarna att injicera och tom pratar om att man vill sälja heroin (för att säkra att det är av bra kvalitet) då blir jag rädd.

-Stolheten efter att ha träffat min svenskstuderande fransman och lyckats kommunicera på en kombination av franska, svenska och kroppsspråk. Han var på besök i Sverige och efter våra långa språkstudier på distans var det dags att köra livelektioner. Väldigt roligt & lärorikt. Nästa gång ska jag hälsa på honom.

- Mäktighetenskänslan när 1000 nykterister samlas på samma ställe och har roligt ihop. Jag var, förutom sovtiden, ledig tre timmar på fyra dygn och gick runt en mil varje dag i 30-graders värme. Folk frågar varför man gör detta frivilligt, men när tjejen vars tårar jag torkat plötsligt skrattar är det värt allt.

- Det komiska i att vandra i en storm, skydda sig mot en vägg på ett industri område och på äkta fjortisvis passa på att kyssas en stund när plötsligt securitas dyker upp. De tyckte nog vi såg ofarliga ut eftersom de skrattade och drog vidare.

-Den totala avslappningen när jag satt helt ensam på ett soligt fik i Varberg och läste en bok. Sinnesro när den är som bäst.

-Det fantastiska i att man trots att man känt varandra i över 20 år fortfarande kan lära sig mer om varandra.

- Det skumma med att dansa i snöstorm & sjunga med i "Happy new year" i julinatten. Presidenttalet på yran måste upplevas på plats för att förstås. Yran var förövrigt toppen, bra band, bra väder, bra sällskap och allmänt mysigt. I'll be back!

-Gåshuden när vi sjöng på Gotland. Vi sjöng "Den blomstertid nu kommer" i kyrkan där psalmen skrevs. Vi medverkade i en mässa i domkyrkan och sjöng "I denna ljuva sommartid". Och vi sjöng "Sommarpsalm" i Lau Kyrka med väldigt speciell akustik. Alla tre tillfällena var underbara sånger i underbara miljöer.

Nu är det höst och jag trivs med att ta på mig halsduken och höstkappan. Välkommen höst!

Hemkommen från England efter 10 timmar mellan avgång från hotellet och hemkomst. Det är lite drygt med mellanlandningar och den vänttid som uppstår. Mina öron tycker jag flyger lite för ofta nuförtiden och tycker verkligen inte om mellanlandningar. Jag tror att det börjar bli dags för mig att prata med nån öronspecialist eller nåt. Man borde inte behöva genomgå ett träningspass varje gång man landar. Men men.. jag ska inte klaga, öronen får vänja sig för jag tänker fortsätta att resa, nästa resa är till Rotterdam alldeles strax.

Men rapport Birmingham först. England var väldigt.... engelskt. När man åkte omkring blev man för det första väldigt förvirrad av vänstertrafiken, kändes jättekonstigt att åka åt fel håll i en rondell. Tur att jag slapp köra, jag hade nog krockat direkt. Vi hade en bit till kontoret och passerade vad som kändes som engelsk landsbygd. Miljön var väldigt "Morden i Midsummer", spännande! Engelsk mat är väl inte direkt något att skryta med utan det blev väldigt mycket flottiga pommes. Jag kikade in i en mataffär för att kolla kakutbudet, mycket spännande fanns det, bla. muffins med mars-smak och brownies med m&m. Kunde däremot inte se något grovt bröd eller så mycket grönsaker utan det var mer tårtor och snabbmat. Men det kan ju också bero på just den affären vad vet jag. Vädret då? Självklart regnade det medan det var strålande sol hemma i Sverige. Mina kollegor frågade mig när jag kom hem om jag inte ska åka iväg snart igen eftersom det alltid blir rekordvarmt när jag är borta. Morr!

Nåväl, det jag hann se av Birmingham gav mig helt klart mersmak och jag åker gärna tillbaka dit privat för att upptäcka lite mera. Men nu, Rotterdam.

Jag är galet trött och har varit det ett tag. Men det är inte en såndär vanlig trötthet utan en sån när hela kroppen känns helt tung. Jag funderade ett tag och insåg att man verkligen kan likna det vid kongresströtthet, den här känslan man känner när man kommer hem från en veckas kongress och det känns som man skulle behöva sova en hel vecka för att fungera igen. Nu känns det dock som att den kommer lite väl sent. Det var ju mer än ett halvår sedan det var kongress.

Men det är mycket kongress i tankarna nu. Dels på den kongressen som var och på alla mål som togs. Målen som det nu är dags att ta tag i på allvar. Den nya arbetsplanen har börjat gälla och det finns massor att göra för oss alla. Men tankarna finns också på kommande kongress. Det kan kännas som att det är långt kvar men planeringen är redan i full gång och jag har fått förmånen att sitta med i en grupp som ska fundera över läger och verkstäder och hur man ska lägga upp det på bästa sätt. Ska man ha såna eller inte? Vad ska de innehålla? Och hur mycket pengar är det värt att satsa på det? Många tankar som snurrar. Jag ska försöka strukturera upp det. Men först ska jag göra det enda rätta för att bota kongresströttheten, kura ner mig djupt under täcket och sova tills jag vaknar alldeles av mig själv.

Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Massor av saker. Jag försöker att göra något nytt varje vecka och har lyckats ganska bra med det. Alltifrån att äta något jag aldrig ätit förut till att besöka nya platser. Nya saker är spännande och utvecklande!

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Japps och snart en till :). Vuxenheten knackar på dörren.

Vilka länder besökte du?

Hm... det blev nog inte fler än Sverige och Belgien. Men jag är nöjd ändå, det finns mycket att upptäcka i Sverige också.

Vilket datum från år 2007 kommer du alltid att minnas?
Första halvåret känns som ett annat liv, jag minns inte speciellt mycket av det alls.

22/6 För slutet och början

22/8 För smärtan att förlora den jag älskar mest

28/9 För modet att ge den jag älskar mitt yttersta

20/10 För revanschen som jag sökt i så många år

28/10 För lyckan att göra det man vill

17/11 För bekräftelsen att jag tagit flera steg mot mina livsmål

22/12 För styrkan i att vara lycklig

Har du varit sjuk eller skadat dig?

En inflammerad rygg och lite förkylningar men annars inget allvarligt.

Vad spenderade du mest pengar på?
Resor

Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2007?
Säkert - Allt som är ditt

Tom Jones- It's not unusual

Vad önskar du att du gjort mer?
Rest och träffat nya människor. Får aldrig nog av det.

Vad önskar du att du gjort mindre?
Grubblat

Hur tillbringade du julen?
Traditionsenligt med de närmaste, men utan Ninni blev det allt annat än vanligt.

Blev du kär i år?
Ja

Något du önskade dig och fick?
Nya underbara vänner

Vad gjorde du på din födelsedag 2007?
Jobbade, fikade med folk jag tyckte om, fick presenter

Vem saknade du?
Ninni så att det gör ont

De bästa nya människorna du träffade?

Oj, har träffat en hel del. De bästa är egentligen nygamla men om jag ska välja en helt ny så får det bli grabben i söder.

En grabb sa nyligen till mig att jag verkligen är en sådan som lever för att jobba, inte jobbar för att leva. Jag tycker det var ett intressant påstående. Det ligger väl en viss sanning i det men jag anser snarare att jobbet är en ganska stor del av ens liv. Jag ska spendera minst 40 timmar där varje vecka. Då måste det väl vara ett ställe som jag trivs på? Så mycket tid som jag ändå spenderar där måste jag ju se till att det är ett ställe där jag utvecklas. Jag kan ju inte enbart utvecklas och ha roligt på min fritid. Då är det väl bättre att ha roligt på arbetstid också.

Och roligt på arbetstid har jag verkligen, kanske inte alltid med arbetsuppgifter (som det varit lite dåligt med på senaste tiden, men det börjar lossna och det är kul) men jag har trevliga arbetskamrater.

Jag och min kollega blev anklagad för att bete oss som syskon vid två oberoende tillfällen i går. Jag vet inte, men i min värld är det fullständigt normalt att tävla om vem som kan slänga in matlådan i micron först och om man misslyckas, puffla på varandra en del.  Alla kanske inte håller med, men det piffar upp vardagen. Och vad gäller utveckling på jobbet vet jag inte vart jag ska börja, det går bra nu helt enkelt.

Men jag har ändå tagit till mig av kritiken att leva för jobbet eftersom jag vet att jag haft en förmåga att tokjobba i veckorna och sedan leva ut på helgerna. Nu har jag skärpt mig och försöker att hinna med saker på vardagarna också. Det har bland annat resulterat i besök till 1 på nätterna och på tok för lite sömn. Jag ska försöka hitta någon balansgång. Annars är väl kören det bästa som händer i veckorna. Jag har hittat en kör som jag verkligen trivs med, det är en utmaning och en hel hög trevliga, nya människor. Men helgerna är ju ändå fortfarande det bästa. Älskar allt resande som jag gjort den här hösten. De närmsta två veckorna står 4 större städer på tur och resväskan är alltid packad för nya äventyr. Mmm.. I love it!

Egentligen är det kanske ganska dumt att spela singstar hela natten när man ska till jobbet dagen efter... Men ojoj, så roligt det är. Det var längesen jag spelade det men i går sjöng vi så väggarna skakade. Åh, lycka!

Det har kommit ett nytt singstar, någon som vill köpa en present till mig? ;)

Brysselresa var det ja... trots en lite kaotisk start så blev det en toppenhelg. Vi kombinerade turistande med bara lugnt häng. Jag är dålig på att sammanfatta i flytande text så jag kör punktlista istället:

• Fem rätters middag - Egentligen är ju förrätter och efterrätter det roligaste när man äter middag så därför fick vi idén att äta en förrätt och fyra efterrätter. Det var en galen idé men riktigt roligt (och onyttigt) och vi hann upptäcka betydligt fler matställen än vi hunnit annars. Bäst var förrätten på Nordzee, ett fiskställe med massor av puls. För komplett rapport med betyg och allt, kika här

• Musikinstrumentmuseum (världens längsta ord?)- Ett stort museum med massor av gamla instrument. Inte hade jag någon aning om att det fanns så många olika sorters fioler till exempel. Man fick promenera runt med trådlösa hörlurar som gjorde att när man stannade vid en monter fick man höra just det intrumentet. Skoj!

• The Tea house - Både jag och Andreas blev kära i det här stället. Fikatraditionen är inte så stark i Bryssel men vi lyckades tillsist hitta ett litet teställe. Harmonisk inredning, trevlig personal och plats för bara runt 12 personer gav det en mysig atmosfär. En meny med säkert 100 olika sorters teer och dessutom varma scones med det mycket onyttiga clotted cream gjorde kärleken total.

•  Jacques Brel - Det gör skönt ont i hela hjärtat att lyssna på den här mannen och tyvärr var utställningen på hans museum stängd men vi fick iaf ett litet smakprov. Nästa gång så...

• Promenader, promenader och åter igen promenader- Jag tror vi gick flera mil under den här helgen. Helt underbart att bara suga in miljön, pulsen, arkitekturen, människorna, språket... att hänga på ställen man känner igen och gillar men också att upptäcka nya ställen. Att det dessutom var riktig höst med sol och inte snålblåst & regn gjorde ju inte saken sämre.

• Shopping - Jag var inte på sånt shoppinghumör men var ju tvungen att åtminstone köpa några ton choklad till nära och kära. Tur att jag hade en sån bra guide med mig för det är inte enkelt när varannan butik är choklaterier...

•  Allmänt mys - Bland det bästa är ju såklart att bara få ta det lite lugnt, att prata, busa, läsa, skratta, äta god mat och bara vara.

Ge mig mer storstad!

Ibland hamnar man i situationer när precis allt, stort som smått, går fel. I torsdagseftermiddag var en sådan kväll för mig. Det började egentligen redan på jobbet, precis innan jag skulle gå dök det upp massor av uppgifter och jag fick stressa för att hinna iväg. Väl på stationen hade jag sett fel och skulle egentligen åka buss men det löste sig eftersom de ligger bredvid varandra. Buss- och tågresan gick bra men när jag kom fram till Arlanda var flyget en halvtimme försenat. Det gjorde iofs inte så mycket utan vi passade på att ta det lite lugnt, äta lite, shoppa och så. Precis innan vi skulle boarda insåg vi att det var något som inte stod riktigt rätt till. Kön började splittras upp och det visade sig att radarn på planet var trasig och att vi därför skulle bli ytterligare 2 timmar försenad. Dock hade de inte kunnat informera oss tidigare då även micen vid gaten var trasig....

Jaha.. jippi. Det var bara att anpassa sig efter situationen och eftersom det fanns internetplatser alldles bredvid gaten skulle det säkert lösa sig. Andreas köpte en surfbiljett utan problem men när det var min tur vägrade maskinen att ta mitt kort. Istället fick jag försöka köpa det via sms vilket inte heller fungerade. Jag fick låna Andreas telefon för att ringa supporten (min hade såklart fått slut på batteri...). Supportdamen berättade att smstjänsten inte fungerade för tillfället och att hon tyvärr inte kunde förklara varför maskinen inte tog mitt kort, hon var inte så bra på hur det fungerade "jag tar ju bara emot felanmälningar". Support....

Till sist fick jag dock igång internet och vi blev informerade att planet blivit lite tidigarelagt då de bestämt sig för att byta ut planet helt. Vi gick på och trodde vi skulle få åka iväg men icke. Istället fick vi det intressanta beskedet "Vi ska snart åka men just nu får vi inte bort flygplanet från gaten. Det är fyra personer som försöker lösa det nu så vi är nog snart iväg". Det började kännas lite tragikomiskt. Flygresan gick bra förutom det faktum att mina tabletter för öronen hade hunnit sluta verka pga förseningen. Detta resulterade i en riktigt tuff landing och jag var helt utmattad när vi tillsist landade.

Trötta drog vi oss iväg mot bagaget och möts av en skylt "bagage delayed". Okej, bara att sätta oss och vänta då. Vi hinner precis bara sätta oss när en man informerar oss att Sthlmsplanet hade landat tomt. Allt bagage var kvar i Sthlm, han pekade mot en lång kö, "bara att anmäla er där". Vi började köa och längtade allt mer efter en säng. Det är ju tråkigt med försenat bagage men eftersom vi skulle hem till Andreas kändes det som att det gick att lösa det mesta på plats. Det är då vi inser att Andreas bytt jacka och att hemnycklarna ligger i jackan som är nerpackad. Krislösningsdags.

Efter strul med att hitta ett lämpligt hotell (man ska visst inte boka hotell för natten efter midnatt) och en taxi som faktiskt både tar kort och hittar dit kommer vi tillsist fram till hotellet. Ut på stan för att köpa det nödvändigaste men vår otur ville inte riktigt vända och de få ställen som var öppna tog inte kort. I Bryssel har man också bestämt sig för att de flesta uttagsautomater ska låsas på kvällen så det gick inte så bra att ta ut kontanter heller.

Det dröjde fram tills 15-tiden dagen efter innan vi fick vårt bagage och det var längesen det kändes så skönt att få dumpa handbagaget (bära omkring på dator och annat grejs en hel dag är inte att rekommendera), ta av sig snyggskorna (se till att ha bekvämma skor även om du tror att du inte ska gå så långt, det kan förändras) och ta en dusch.

Trots allt strul så var det ett äventyr och trots att vi var ganska less kunde vi le oss igenom nästan hela upplevelsen. Helt klart ett minne! Rapport från resten av helgen kommer.

Varenda bok jag kunde komma över läste jag
Och jag spydde aldrig vid kullen vid 4H-gården
Behövdes aldrig ungdomsvården
Den enda som aldrig rökte
Den enda som aldrig försökte fuska på proven
Då lär man sig ju inte nå't
Jag var nog värd allt stryk som jag har fått

Den enda som inte tafsades på
Den enda det inte bråkades på
Den enda som haft en god relation till mor och far
Och jag grät mig till sömns efter alla da'r
Och jag grät mig till sömns efter alla da'r

De säger att det är kul att vara ung och fri
Fri från vadå, från förpliktelser, tjenare
Man skulle va' horan, madonnan
Smart och korkad på samma gång
Man skulle ha en kille med bil
Man skulle ha en silverring
Jag var inte ens kysst
Men jag visste vem jag var

Så jag grät mig till sömns efter alla da'r
Så jag grät mig till sömns efter alla da'r

Tack kära år som går
Tack kära dagar som lägger en paus mellan nu och då
Och en paus mellan dig och mig
Jag såg dig på stan igår
Du såg ledsnare ut än då
Jag skrattade mig till sömns

Vilken jävla lögn att det ska va' ens bästa tid
Vilken jävla lögn att det ska va' ens bästa tid
Vilken jävla lögn att det ska va' ens bästa tid
Vilken jävla lögn att det ska va' ens bästa tid

Den här texten tycker jag väldigt mycket om. Har funderat en hel del på den. Hur kommer det sig att folk alltid säger att ens bästa tid är tonårstiden?
Visst hade man det väl på ett sätt enkelt och fritt såhär i efterhnad men samtidigt är det ju som texten beskriver, identitietssökning är inte direkt en enkel process.
Man är ju extremt känslig för kritik och har en hög press på sig, inte enbart från vänner och samhället utan också sig själv.

Att då få kastat i ansiktet, ofta av människor man ser upp till, att "det här är din bästa tid- ta vara på den" gör ju inte direkt pressen lägre. Jag tycker det är korkat.